Nya begrepp inom tajmning

Tajmning handlar om tidrelationer och perceptionsupplösning. Den som spelar förhåller sig alltid till tiden, mer eller mindre medvetet. För att spela en ton krävs en relation till det som nyss förevarit liksom till det som strax kommer att inträffa. För dessa tidsrelationer behövs ett "psykologiskt nu" som utgör ett slags tidsfönster som rytmen och dess tajmning uppenbarar sig igenom.

Musicerande med andra kräver dessutom något slags gemensam tidsskala vare sig alla spelar samtidigt i realtid eller några insatser spelats in tidigare och spelas upp för den som ska spela; såsom det vanligen går till vid studioinspelningar.

Perceptionsupplösning

Människan har stor men begränsad förmåga att upplösa/särskilja skillnader mellan olika sinnesintryck. För att tydligt kunna ange när man anser att en musikalisk händelse (till exempel en synkop på en virveltrumma) bör äga rum, finns det skäl att relatera angivelsen till tidsaxeln i beaktande av människans perceptionsupplösning.

För att förstå tajmning ur interpretationsperspektiv behövs ett antal nya begrepp:

  • referensnu
  • målnu
  • resultatnu
  • systemförsening
  • utförandeprecision
  • dynamisk rytmik
     

Referensnu

För att kunna ha en medveten uppfattning om när i tiden en ton eller ett anslag bör inträffa måste det finnas en tidsreferens att relatera till. Denna referens kan vara andra musiker som spelar; en tidigare gjord inspelning som spelas upp; en kvantiserad, elektriskt alstrad puls; eller en tänkt, inre puls eller ett inre skeende. Denna referens kan benämnas referensnu.

Målnu

Det är möjligt att ha en mer eller mindre medveten uppfattning om när en ton eller ett anslag bör ägra rum i relation till referensnuet. Tillfället, ögonblicket eller ”det nu” vid vilket tonen/anslaget önskas inträffa kan benämnas målnu. Ett målnu relaterar alltid till ett referensnu.

Resultatnu

Det ögonblick då en ton eller ett anslag i praktiken inträffar i förhållande till ett målnu kan benämnas resultatnu.

Systemförsening

Avvikelser mellan resultatnu och målnu kan påverkas av fördröjningen i vår tolkning av när ett referensnu äger rum. Denna fördröjning skulle kunna påverkas av ”perceptuell tröghet” innebärande att det faktiska nuet upplevs/tolkas som om det inträffar något senare än det gör. Musikens och rytmikens ursprungliga förutsättningar (genom människans egenskaper) har dock haft denna omständighet som en påverkande faktor varför den sannolikt endast utgör ett mindre problem om ens något. Detta eventuella problem kan benämnas inre systemförsening.

Om ett yttre referensnu (hörbara ljud som avlyssnas av den som ska spela) används kommer det att uppstå en tidsskillnad mellan referensnuet och det ögonblick vid vilket den som ska relatera till det nås av ljudet i fråga.

Denna tidsskillnad beror på ljudets/ljudsignalens färdväg från ljudkälla till öra vilken tar tid; 1 millisekund per 34 centimeter för ljud, allt ifrån försumbar till betydande försening genom elektroniska kretsar som exempelvis A/D-omvandlare och D/A-omvandlare.

Utförandeprecision

Människan har stor men begränsad förmåga till rytmisk precision i fråga om att spela relativt ett pågående, musikaliskt skeende (exempelvis andra som spelar eller en kvantiserad metronom). En digital trummaskin kan spela med försumbara tidsfel (även om flera trummaskiner historiskt har haft betydande tidsfel) i bemärkelsen avvikelser från en exakt, i förväg vald tidsindelning. Samtidigt är skillnaden mellan olika musikers tajmning många gånger större än skillnaden mellan de musiker som spelar med störst precision och en kvantiserad trummaskin.

Dynamisk rytmik

När musiker upplevs spela "bra" och "svängigt" spelar de inte slumpmässigt avvikande från den enligt notvärdena förenklat beskrivna rytmen. Tvärtom förhåller de sig på specifika sätt gentemot puls, takt, kombinationen av olika notvärden samt eventuella medmusikers spelinsatser. Samtidigt som de gör detta har de en viss bristande precision i sitt spel. Här finns det alltså två vitt skilda förklaringar till avvikelser ifrån kvantiserad rytmik.

  1. Mer eller mindre medvetet valt förhållningssätt till puls, takt och rytm.
  2. Precisionen i utförandet.

Begreppet dynamisk rytmik beskriver medvetna avvikelser från notvärdesbeskrivna/kvantiserade rytmiska skeenden. Begreppet är inte etablerat men visar genom sin blandning av de två ingående orden vad som åsyftas.

Med ett kvantiserat referensnu kan skillnaden mellan ett kvantiserat målnu och ett systematiskt avvikande dito förklaras med begreppet dynamisk rytmik. Det är möjligt och vanligen önskvärt att välja andra ögonblick än de kvantiserade för att optimera sväng och uttrycksfullhet.

Medveten dynamisk rytmik och bristande utförandeprecision kan undantagsvis och kortvarigt ge liknande avvikelser ifrån ett kvantiserat resultatnu. Den rytmiskt medvetne musikern väljer - mer eller mindre medvetet - att spela tidigare eller senare än pulsen för att uppnå mer sväng. Den mindre skicklige musikerns bristande precision innebär att olika toner och slag hamnar slumpmässig tidigt respektive sent.

© Studio Blue 2020 info@studioblue.se 08-39 00 27 Kontakta oss Sandsborgsvägen 44A, 123 33 Enskede Visa karta